ALLA SJÄLARS DAG

"När Marta hörde att Jesus var på väg, gick hon och mötte honom. Men Maria satt kvar hemma. Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här, hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om." Jesus sade: "Din bror kommer att uppstå." Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen." Då sade Jesus till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" Hon svarade: "Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen." (Joh 11:20-44)

"Herre, om du hade varit här, hade min bror inte dött." Martas ord uttrycker vad vi alla innerst känner inför döden.
Den är oacceptabel, obegriplig.
Naturligt sett kan vi inte acceptera den,
för det gör inte heller Gud:
Han har knäckt den.
Han har besegrat döden och gjort den till vägen till livet.

Också Jesus hade ångest inför döden:
Han svettades blod i Getsemane.

"Fader, om du vill det, så ta bort denna bägare från mig. Men låt din vilja ske, inte min." 43. En ängel från himlen visade sig för honom och gav honom kraft. I sin ångest bad han allt ivrigare, och svetten droppade som blod ner på marken. (Lk 22:42.44)

"Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?" (Matt 27:46)

Och Jesus ropade med hög röst: "Fader, i dina händer lämnar jag min ande." När han sagt detta slutade han att andas. (Lk 23:46)

"Jag vet att han skall uppstå"
Detta är en intellektuell vetskap.
Någonting på distans.
Marta hjälper oss att göra den till en existentiell kunskap:

Jesus säger till henne:
"Jag är uppståndelsen och livet."
Det är en inbjudan till att komma till honom för svaren.
I honom finns vägen ut.
Han är uppståndelsen och livet.
Han har dött.
I hans död finns liv.

Han står där framför henne och säger det.
Det är därför en inbjudan till en relation.
Hon skall närma sig honom och komma in i detta mysterium:
- där döden övergår till liv.
- där döden blir vägen till livet

"Tror du detta?"
Att tro är inte att veta allt.
En del förblir i dunkel.

Det är istället att fästa sin ovisshet i en person.
Då övergår vår intellektuella kunskap till inre visshet, för vi har mött honom.
Han är med oss hela tiden.
Han inbjuder oss hela tiden till att komma in i denna relation med honom.
När vi vilar i honom har vi redan nu övergått från döden till livet med honom.

Honom älskar vi.
Därför skall vi känna igen oss efter döden.
För vi skall känna igen honom.

Döden är igenkännande.
Den kan liknas vid en förlossning.
Fostret hör mammas röst, känner hennes hjärta slå.
När barnet har fötts och ligger på mammans bröst känner det igen ljuden.

Eller vid en fjärilslarv, som övergår i puppa som sedan blir fjäril.
Larven har lärt känna igen världen där den åt blad och kröp omkring.
När fjärilen kommer ut är den hemma när den kan flyga omkring i solen från blomma till blomma.

Hela skapelsen vittnar om övergången från död till liv.

Puppan är som vår kropp som vissnar mer och mer ihop.
När vi dör kommer själen ut som en fjäril klädd i en mångfald av färger.
Sådana är Guds gåvor till själen.
Vi ser dem inte helt och fullt nu när vi lever i världen.
När vi dör skall de frigöras och synas när de lyser fram i själen.

Gamla människor vars alla släktintar och vänner har dött bort för dem en efter en längtar ofta efter att få dö, att få komma hem, för då skall de då träffa alla de har älskat under livet.
De kommer att känna igen sig i himlen för där finns alla de kära som väntar på dem.

I andra läsningen har vi hört:

Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn. Det är vi. Världen känner oss inte, därför att den aldrig har lärt känna honom. Mina kära, nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart vad vi kommer att bli. Vi vet dock att när han uppenbarar sig, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är. Var och en som har detta hopp till honom renar sig själv liksom han är ren. (Joh 3:1-3)

Vi skall känna igen oss när vi kommer ut genom dödens dörr på andra sida för vi skall vi vara lika honom .