Vem är tröstaren?

Av Silas
http://answering-islam.org/Silas/comforter.htm

Innehåll

Introduktion

Nya testamentets texter angående tröstaren

Det grekiska ordet för tröstare är "parakletos". Den vanligaste översättningen av detta grekiska ord är "tröstare", men en bättre översättning är rådgivare eller förespråkare, i laglig innebörd. Dock kommer jag att använda tröstare eftersom det är den vanligaste översättningen.

Nedan finns Nya Testamentets texter i fråga om Tröstaren (Hjälparen).

Jesus talade med sina lärjungar om Tröstaren och sade, att Tröstaren var den Helige Ande. Dock hävdade Muhammed omkring 600 år senare, att judarnas och de kristnas skrifter förutsade, att ännu en profet skulle uppstå, och att han (Muhammed) var denne profet. För att stödja Muhammeds yrkande hävdar tidiga islamiska skrifter, att Muhammed var "Tröstaren". I dag insisterar många muslimer obstinat, oaktat bevis, att Muhammed var Tröstaren och arbetar på att finna material i skrifterna att få Muhammeds ord att klinga sanna - i annat fall skulle Muhammed avslöjas som varande både lögnare och falsk profet. Denna artikel granskar och diskuterar vittnesbördet, att den Helige Ande, inte Muhammed, är Tröstaren. Den tar itu med några bra frågor bedömda av muslimer beträffande Tröstaren, och den kritiserar muslimska skrifter, som hävdar, att Muhammed är Tröstaren.

top

Tidiga islamiska skrifter och hävdanden

Muhammeds hävdande att Bibeln förutsade honom hävdas i Koranen, sura (kapitel) 7:157

Sålunda hävdar Koranen, att skrifterna både i Gamla Testamentet och Nya Testamentet förutsäger Muhammed.

Dessutom hävdar Koranen 61:6, att Jesus förutsade ännu ett sändebud som skulle komma.

I Hadith- samlingen "Sahih Muslim", vol. 4,#5810, rapporteras Muhammed ha sagt, att hans namn även var Ahmad. ( Muslim, A., "Sahih Muslim", översatt av A. Sidiqqi, International Islamic Publishing House, Riyadh, KSA).

Jubair b. Mut'im rapporterade, genom auktoritet från sin fader, att han hörde Allahs sändebud (frid vare över honom) säga: Jag är Muhammed och jag är Ahmad.

Översättaren (Abdul Hamid Siddiqi) av Sahih Muslim noterar, att detta sker i hänvisning till den "Tröstare", som Jesus talade om.

I Sirat Rasulallah, den tidigaste bevarade biografin om Muhammed skriven av Ibn Ishaq, görs ett särskilt hävdande, som försäkrar att Muhammed är Tröstaren. På sidorna 103 och 104 av Guillauments översättning (Muhammeds biografi) beskrivs den hävdade förutsägelsen. Ishaqs verk felciterar Nya Testamentet och tar det ur sitt sammanhang och refererar till flera icke-bibliska verk som bevis för sitt stöd. Nedan finns en del av citat från "Muhammeds biografi", sidorna 103, 104. (Ibn Ishaq, (d.782), "Sirat Rasulallah", sammanställd av A. Guillaume "The Life of Muhammad", Oxford, London, 1955).

Bland de ting som har nått mig om det som Jesus, Marias Son, hävdade i det evangelium, som han tog emot av Gud för evangeliets efterföljare, varvid han tillämpade en term för att beskriva Guds sändebud, är följande. Det har hämtats från det aposteln Johannes skrev ner åt dem, när han skrev evangeliet för dem enligt testamentet från Jesus, Marias Son…. "När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. Också ni skall vittna, ty ni har varit med mig från början. Detta har jag sagt er för att ni inte skall komma på fall." Munahhemana (Gud välsigne och bevare honom!) på syriska är Muhammed: på grekiska är han parakleten.

Guilaume noterar att:
"Det citerade avsnittet är Joh. 15:23ff. Det är intressant att notera, att citatet kommer från det palestinska, syriska lektionariet och inte från den vanliga Bibeln för de syrisktalande Kyrkorna. Det mest intressanta ordet är det som återges med "Hjälparen", som vi finner i det palestinska lektionariet, men alla andra syriska versioner återger "paraclete" enligt den grekiska texten. Detta ord var väl fastslaget i den hebreisk- och arameisktalande världen. Menahhemana på syriska betyder livgivare och särskilt en som uppväcker från de döda. Uppenbarligen är en sådan innebörd inte på sin plats här, och det som avses är en som tröstar och vederkvicker människorna för förlusten av deras kära. Detta är innebörden i Talmud och Targum. Det borde påpekas att genom utelämnandet av orden "det är skrivet" före "i lagen" ges en helt annan innebörd åt profetian. Den naturliga återgivningen borde vara "det ord som berör Namus måste uppfyllas".

Guillaume hävdar, att citatet från Ibn Ishaq är förvanskat, dvs. oriktigt eller manipulerat. Ibn Ishaq berättade historiska versioner, som han hörde från källor han antog ha samma pålitlighetsgrad. Dock kunde de ha blivit missförstådda, eller kunde Ibn Ishaq ha ändrat materialet för att passa till sin uppfattning. Dessutom återger Ibn Ishaq ofta oförenliga versioner av historiska händelser. Han skulle kunna återge historisk information som han själv inte samtyckte till eller betvivlade i avsikt att återge lämpliga historiska alternativ.

Dessa yrkanden och ett par andra leder muslimerna att tro, att Muhammed är Tröstaren.

top

Granskning och diskussion rörande nya testamentets texter

Låt för det första Nya Testamentets texter tala för sig själva.
De hävdar klart, att Tröstaren är den Helige Ande. Det finns ingen ovisshet om det. Följaktligen är inte Muhammed Tröstaren baserat på det Bibeln uttryckligen lär.

Låt oss för det andra ta hänsyn till kontexten i dessa texter. Om du ämnar förstå något avsnitt i Skriften, måste du förstå dess kontext. När Jesus talade dessa ord i Johannes evangelium var det sista gången under hans verksamhetstid tillsammans med sina lärjungar före sin död, korsfästelse och uppståndelse. Jesus blir mycket förtrolig med dem. Förstå då, att när han talar till dem inkluderar han dem - just dessa lärjungar specifikt. Dessa är de män han kände bäst och älskade; de var hans vänner. Detta var hans avskedsord till dem, och han önskade, att de skulle veta vad som förestod.

När vi därför vet, att dessa avsnitt hos Johannes talas förtroligt mellan Jesus och hans lärjungar, finns det flera grundtankar vi kan upptäcka beträffande Tröstaren och hans relation till Jesu lärjungar.

Tröstaren vill alltid vara hos dessa lärjungar. Jesus lovade, att Tröstaren alltid skulle vara hos dessa lärjungar. Muhammed kunde inte vara Tröstaren, ty han föddes inte förrän omkring 500 år senare - efter dessa lärjungars död. Han föddes omkring år 570 och dog omkring år 632 e. Kr.

Tröstaren lever redan nu hos lärjungarna och kommer senare att vara "i" dem. Den Helige Ande kom till lärjungarna och bodde i dem. Muhammed kunde inte vara Tröstaren, ty för det första fanns han inte vid den tid, då Jesus talade till sina lärjungar, och han kunde för det andra inte heller vara i någon av lärjungarna. Det grekiska odet är "en" och betyder "helt inuti". Jesus säger, att Tröstaren skall vara "helt inuti" lärjungarna.

Joh. 14:26. Tröstaren beskrivs specifikt som den Helige Ande. Tröstaren är inte en människa. Muhammed kunde inte var Tröstaren, ty han var aldrig den Helige Ande.

Joh. 14:26. Tröstaren skall sändas i Jesu namn. Den Helige Ande representerade Herren på jorden. Ingen muslim tror, att Muhammed var sänd av Gud i Jesu namn. Muhammed kom inte i Jesu namn, som Jesu sändebud. Snarare kom han med sina egna tvivelaktiga "uppenbarelser".

Tröstaren skall lära dessa lärjungar och påminna dem om vad Kristus sade till dem. När de första kristna ökade i antal lärde den Helige Ande dem att Muhammed inte är Tröstaren, ty han kände aldrig lärjungarna, och han undervisade inte dessa lärjungar, och Muhammed påminde aldrig lärjungarna om vad Kristus sade.

Tröstaren skulle sändas till dessa lärjungar. Dessa lärjungar tog emot den Helige Ande på Pingstdagen. Muhammed sändes aldrig till dessa lärjungar.

Tröstaren skall vägleda dessa lärjungar med hela sanningen. Dessa lärjungar (och andra) växte till i kunskap om Gud genom uppenbarelser från den Helige Ande. Muhammed vägledde aldrig dessa lärjungar till någon sanning.

Tröstaren kommer att tala till dessa lärjungar. Dessa lärjungar lärde sig mer och mer den Helige Andes ledning. Det vill säga de kände hans röst. Muhammed talade aldrig till dessa lärjungar.

Tröstaren skall ta emot från Jesus och göra det känt för lärjungarna. Muhammed kände aldrig Jesus och tog aldrig emot något från Jesus och gjorde det känt för någon.

Kontexten i dessa avsnitt visar tydligt, att Muhammed inte kunde vara Tröstaren. Jesus talar inte om ytterligare någon person, som skulle komma vid ett senare tillfälle. Jesu dyrbara avskedsord till hans lärjungar var avsedda för dem. Jesus framförde inte endast en predikan, som skulle analyseras och som man skulle tala intellektuellt om under århundradena. Snarare gav han de lärjungar, som var med honom där, sina sista uppmaningar, kärlek och uppmuntran.

Här finns en fråga för dig att betrakta: I islamisk teologi framförde Muhammed Jesu budskap uppfyllt och avslutat, ty Muhammed kom med Guds senaste budskap till människorna. Muhammed väntade, att de som hade en sann tro på Gud skulle acceptera islam. Därför, om Jesus förutsade Muhammed, skulle då inte Jesus ha profeterat, att hans verk skulle tolkas ogiltigt av Parakleten (Hjälparen)? Läs kontexten i avsnitten och avgör.

Vidare, för att exakt uppfylla vad Jesus förutsade beträffande Tröstaren och hans relation till sina lärjungar, berättar Nya Testamentet om uppfyllelsen genom den Helige Andes ankomst och lärjungarnas mottagande av honom. Lärjungarna tog emot Tröstaren - den Helige Ande på Pingstdagen i Apg. 2:3, 4. Tröstaren var nu "i" lärjungarna och han förblev "i" dem från den tiden och lärde dem - just som Jesus hade sagt att han skulle göra.

top

Den tidiga kyrkans syn på tröstaren

Skrifterna hos de tidiga kyrkofäderna nämner även Tröstaren eller Parakleten. Nedan finns några av deras uttalanden om hans identitet. Dessa tidiga kyrkofäder levde under kristendomens tre första århundraden.

Ignatius brev till filipperna

"Vilket är hans namn, eller vilket är hans Sons namn, som vi kan känna?" Och där finns även en paraklet. Ty "det finns även", säger skriften, "en Ande", eftersom vi har kallats i ett enda hopp i vår kallelse". Och vidare: "Vi har druckit av en Ande", med det som följer därav. Och det är uppenbart, att alla dess gåvor (som ägs av de troende "har verkats av en och samme Ande". Det finns då inget tvivel om, att det varken finns tre fäder eller tre söner eller tre hjälpare, utan det finns endast en Fader, en Son och en Hjälpare.

Fragment från Clemens av Alexandria

Sid. 1155
De gamla ting som utfördes av profeterna och som för det mesta undgår observation, har nu uppenbarats för er av evangelisterna. "Ty för er", säger han, "har de uppenbarats av den Helige Ande, som blev sänd;" dvs. Parakleten, om vilken Herren sade: "Om jag inte går bort, kommer han inte".

Tertullianus emot Praxeas

Sid. 1083
Han skall komma för att döma de levande och de döda; han sändes även från himlen från Fadern, enligt sitt eget löfte, den Helige Ande, Parakleten, Heliggöraren i tron hos dem som tror på Fadern, Sonen och den Helige Ande.

Sid. 1094
Lyckligtvis använder Herren själv detta uttryck om Parakletens person för att beteckna inte en skiljelinje eller ett avskiljande utan en disposition (för ömsesidiga relationer i gudomen); ty han säger: "Jag skall be Fadern, och han skall sända er en annan tröstare…. även sanningens ande".

Origenes de Principiis bok 2, kapitel 7
Om den Helige ande

Det är på tiden, att vi säger ett par ord efter bästa förmåga rörande den Helige Ande, som vår Herre och Frälsare i evangeliet enligt Johannes har givit namnet Hjälpare (Paraklet).

Vi måste därför veta, att Hjälparen är den Helige Ande, som lär sanningar…

Men Hjälparen, som kallas den Helige Ande…

I fråga om den Helige Ande, Hjälparen….

Ovan har vi fyra uttalanden från 4 av de för-nicenska kyrkofäderna. De hävdar, att Tröstaren (Hjälparen) är den Helige Ande. Från Jesu tid och under den tidiga Kyrkans historia trodde de första kristna, att Tröstaren var den Helige Ande. Det fanns ingen förvirring eller ovisshet från deras sida beträffande Tröstarens identitet.

top

Frågor och hävdanden i fråga om tröstaren

Det finns några mycket bra frågor beträffande Tröstaren, och dessa behöver besvaras. Det finns även några muslimska hävdanden, som tvingar fram en närmare undersökning. Jag vill försöka besvara frågorna och bedöma yrkandena.

1. Fråga om vem Jesus menade med "ni", när han vände sig till lärjungarna rörande tröstaren
Fråga:

Mose, Jesus och Muhammed brukade säga "ni" till sina efterföljare, men i verkligheten var det ett allmänt uttryck för dem som följer deras undervisning. Till exempel sade Jesus till sina efterföljare, att de skulle se honom komma tillbaka till jorden, och de har alla dött sedan dess. Kunde inte Jesus ha menat lärjungarna i allmänhet, specifikt de framtida, när han talade om Tröstaren?

Svar:

Undersök Johannes evangelium kapitlen 13 till 17. Det var den tid, när Kristus var ensam med sina lärjungar. Hans handlingar och dialog med dem var mycket personliga. Han tvättade deras fötter, förutsade sitt förräderi, tröstade dem, förutsade "Tröstarens" ankomst, lärde dem att "förbli" i honom, förutsade bedrövelsen för dem, och bad en högst förtrolig bön (kapitel 17) för dem och sig själv. Om du granskar allt detta, kommer du att se, att Jesus inte talade i en allmän term "ni", med uteslutande av dessa män, utan han talade åtminstone till dem som var med honom - sina lärjungar. Och senare fick de erfara vad Jesus hade förutsagt - de "tog emot" Tröstaren.

Jag uppmuntrar alla muslimer att läsa Joh. 13-17. Var uppriktiga i er läsning och bed Gud att vägleda er. Ni kommer att se, att Jesus talade mycket innerligt till sina lärjungar.

2. Fråga om det grekiska ordet "pneuma"
Fråga:

Det grekiska ordet för ande är "pneuma". Dess genus är neutrum, och som pronomen används den. Däremot används i nästan alla verser som refererar till Hjälparen (Parakleten) pronomenet "han". Innebär detta, att Tröstaren är en människa och manlig sådan?

Svar:

Det grekiska ordet "pneuma" har neutrum som genus, men det grekiska pronomenet för "den", "han" och "hon" använder samma ord för 3:e person singularis. Pronomenets genus bestäms av kontexten. I de flesta texter översätts det pronomen som används för ordet "pneuma" med "han", ty den Helige Ande är en personlighet inte ett "den". Av den enkla anledningen att det grekiska språket använder ett neutrum- substantiv för ett ord, innebär det inte, att ordet, när det översätts till engelska (eller svenska), skall använda neutrum- pronomen. Till exempel är det grekiska ordet för himlen maskulinum, men man bör inte översätta en fras på följande sätt: "Jag ser framåt mot himlen, han kommer att vara vacker".

3. fråga om vem sanningens ande och villfarelsens ande är
Fråga:

I 1 Joh. 4:6 används termerna "sanningens ande" och "villfarelsens ande" om mänskliga varelser. Innebär detta att Tröstaren, Sanningens ande är en människa?

Svar:

Denna vers refererar inte till mänskliga varelser. Människor är människor, andar är andar. Referera till exempel till 1 Tim 4:1 "Anden säger uttryckligen, att under den återstående tiden skall några avfalla från tron och lyssna till andar som bedrar och till demoners läror". Där finns en skillnad mellan andar och människor. Lägg även i denna vers märke till att Anden talar och undervisar människorna.

4. Fråga om tröstarens natur
Fråga:

Eftersom Jesus var Tröstaren, borde då inte den förutsagda "andre" Tröstaren även vara en man ? Skulle inte Muhammed passa in bättre, eftersom han även var en man liksom Jesus?

Svar:

Den Helige Ande är lik Jesus. Inte beträffande en fysisk kropp, men beträffande naturen. 2 Kor 3:13 lyder: "Herren, det är Anden…. "Det finns ett samband mellan Anden och Herren, och båda sägs bo i den troende (se Rom 8:9-11). Gal 2:20 säger: " det är Kristus som lever i mig…." Gal 4:6, 7 fastslår "… har Gud sänt sin sons ande in i vårt hjärta…". Apg. 16:6, 7 hävdar att den Helige Ande och Jesu Ande är densamma.
Slutligen hade inte Jesus och Muhammed mycket gemensamt med undantag av kroppsliga egenskaper. När det rör sig om karaktär och handlingar var de två männen av skilda världar. Muhammed mördade människor, massakrerade människor, torterade människor, tillät kvinnliga slavar att bli våldtagna, sände ut sina män att döda, stjäla och förslava. Muhammed ändrade sina lagar, när situationen ändrades. Som ett resultat av Muhammeds brist på moralisk integritet bär den islamiska världen i dag hans frukt. Tag en titt på världens islamiska nationer i dag. De flesta av dem är nära botten på skalan. De plågas av fattigdom, förtryck av kvinnor, de nekas grundläggande medborgerliga rättigheter och friheter, de slits sönder av inbördeskrig, mord i islams namn och krig med sina grannar. Klandra inte människor eller "kulturen", klandra religionen, som har skapat kulturen. Världen skulle troligen ha varit en mycket bättre plats, om inte Muhammed hade uppträtt.

5. Frågan beträffande förvanskningen av de grekiska texterna
Fråga:

Skulle termen "helig" hos Johannes i dagens text kunna ha kommit från ett senare tillägg, som gjorts helt avsiktligt?

Svar:

Det finns hundratals grekiska manuskript, som fördaterar islam, och alla de tidigaste, mest betydelsefulla grekiska texterna med detta avsnitt innehåller ordet "helig".

6. Frågan om andens närvaro på jorden och bland folken ett bra tag, innan Jesus nämnde tröstaren
Fråga:

Anden var närvarande på jorden före Kristi födelse, och människorna fylldes av Anden (Elisabet i Luk. 1:41 och Sakarias i Luk. 1:67), så om den Helige Ande redan var närvarande på jorden under Jesu tid, hur skulle då Tröstaren kunna vara den Helige Ande? Minns att Jesus sade, att han behövde gå bort, innan Tröstaren kunde komma.

Svar:

Mottagande av Tröstaren av lärjungarna undanskymde det tidigare "uppfyllandet" eller "bevekandet" som andra före dem hade upplevt. Verksamheten hos den Helige Ande, dvs. Tröstaren inom och utanför dessa lärjungar skulle anta en djupare, mer förtrolig funktion, och lärjungarna skulle fortsätta att känna sin Herre Jesus genom den Helige Ande. Lärjungarna skulle ha den Helige Andes förbindelse med sig. Han skulle "bo" med dem, vara "i" dem, "leva" i dem. Detta var mer än det som tidigare människor hade erfarit. Deras upplevelse skulle bli en större uppenbarelse för människan om den Helige Andes roll, och de skulle fortsätta att känna och erfara Jesus.

Kommentatorns bibelkommentar hävdar (The Expositor's Bible Commentary, New Testament, Zondervan Publishing House 1998 Grand Rapids Michigan):

Andens funktion är att framställa Gud för den troende såsom Jesus gjorde i sitt inkarnerade tillstånd. "En annan" (allon) betyder en annan av samma slag, inte av annorlunda slag: Begreppet den Helige Ande var inte nytt, ty Guds Ande var verksam person i skapelsen (1 Mos. 1:2), och i protesten mot människorna som syndade mot Gud (1 Mos. 6:3). Han kallade och bemyndigade människor att utföra ovanliga gärningar (Dom. 3:10; 13:24-25; 14:6, 19;15:14) och till profetia (Sak. 7:12). Johannes Döparen hade förutsagt, att Jesus skulle döpa med den Helige Ande (Matt. 3:11; Mark. 1:8; Luk. 3:16; Joh. 1:33). I sin diskussion om den nya födelsen hade Jesus redan talat till Nikodemus om den Helige Andes verk (Joh. 3:5). Andens ämbete skulle dock i första hand anvisas åt lärjungarna. Hans skulle leda deras beslut, ge dem råd ständigt och alltid förbli hos dem. Han skulle vara osynlig för alla och omöjlig att förstå för världen i stort, eftersom världen inte känner igen honom. Vi kan använda en modern metafor och säga att han inte skulle verka på världens våglängd. Hans närvaro fanns redan bland lärjungarna i den mån de stod under hans inflytande. Senare skulle han bo i dem, när Jesus själv hade lämnat dem. Denna distinktion markerar skillnaden mellan erfarenheten av den Helige Ande i Gamla Testamentet och Kyrkans erfarenhet efter Pingsten. Andens individuella inneboende är ett specifikt privilegium för den troende kristne (se Joh. 7:39).

Jesus sade till dem att det var för deras bästa han skildes från dem. Så länge som han var med dem personligen, var hans verk begränsat; och det skulle vara omöjligt att kommunicera med dem i lika hög grad under alla tider och på alla platser. Ankomsten av "Rådgivaren" skulle utrusta dem för en vidsträcktare och mäktigare verksamhet.

7) Fråga om varför Jesus måste lämna dem för att tröstaren skulle komma
Fråga:

Om tröstaren är den Helige Ande, varför måste då Jesus lämna dem, för att han skulle komma? när allt kommer omkring var den helige ande redan närvarande i människornas liv under kristi tid.

Den Nya internationella kommentaren till Nya Testamentet (The New International Commentary on the New Testament, utgiven av Gordon Fee, Eerdmans, 1998) besvarar detta noggrant.
Han kan komma först när Jesus ger sig av (16:7). Detta tycks betyda, att Andens verk hos den troende är en följd av Kristi frälsningsverk och inte någonting separat från det. Samma sanning kan förutsättas i hävdandet, att Anden är sänd i Jesu namn (14:26). Det är endast på grund av att Kristus har dött för oss och tagit bort vår synd som den Helige Ande kan befinnas arbeta inom våra hjärtan.

Eftersom mottagandet av Tröstaren verkligen handlar om ny födelse, dvs. man blir född av Anden, var det nödvändigt för Kristus att uppfylla sitt uppdrag (sin död och uppståndelse för syndernas förlåtelse) för att människorna skulle renas från sin syndiga natur och bli en ny skapelse genom att ta emot Tröstaren.

top

Exempel från aktuella islamiska skrifter

Låt oss undersöka några islamiska skrifter från muslimska talesmän man har hittat på deras webbsidor eller böcker rörande Tröstaren. Låt oss testa logiken, ärligheten och felfriheten i deras verk.
1) Akbarally Meherally och "Anchorbibeln"

Ofta citerar olika muslimer från bilaga 5 av Anchorbibeln ("The Anchor Bible", Vol 29, Part A, "The Gospel According to John," Raymond Brown, Doubleday, 1966) skriven av dr Ray Brown, eftersom de hittar ett citat eller två, som tycks stödja deras åsikt, att Tröstaren är en människa. På grund av den detaljerade naturen i Browns verk, kommer de flesta muslimer inte att uppbjuda någon ansträngning att verkligen förstå, vad de läser. Tag till exempel en titt på följande webbsida från Akbarally Meherally:

http://www.mostmerciful.com/paraclete.htm [9]

Meherallys framställning och mina kommentarer

Här ges några citat från början av hans artikel.

"Denna framställning torde vara revolutionerande för dagens kristna uppfattning om ankomsten av "Parakleten", som förutsades av Jesus.
Framställningen är baserad på ingående studier utförda av ansedda bibelforskare i vår tidsålder och publicerade i den berömda Anchorbibeln" (se Meherallys indexsida)

"Var snäll och läs följande ingående sida gjord av bibelforskarna av internationell och interreligiös spännvidd för att lära känna den verkliga sanningen om den missförstådda personligheten Parakleten, som skulle komma efter Jesus. Betraktades denne Paraklet, som en gång var som en oberoende manlig frälsningsgestalt lik Jesus och senare blev förväxlad med den Helige Ande?" (nära början av artikeln).

Hans inledning låter intressant för ett muslimskt yrkande eller hur? Meherally antyder, att han har hittat någon kristen lärdom som kommer att "revolutionera" kristet tänkande om den Helige Ande, och riktar oss mot Tröstaren, som är en man, nämligen Muhammed.

Om man undersöker Meherallys framställning, finner man ett antal sidor i Anchorbibeln, som är noga studerade och offentliggjorda. Det är en mycket flitigt använt ställe fyllt med understrykningar och färgskiftningar. Det verkar säkerligen som om Meherally fann pikanta informationsstycken för att stödja sitt yrkande, att Muhammed var den verklige Parakleten. Låt oss undersöka Anchorbibeln i detalj och ta reda på dess sanna ståndpunkt och identitet rörande Tröstaren.

I början av bilaga 5 i Anchorbibeln, vol. 29A fastställer Brown exakt, vad han avser att göra. Här återges hans inledande paragraf.

Ordet Parakletos är karakteristiskt i Nya Testamentet för den johanneiska litteraturen (skrifterna av Johannes i Nya Testamentet). I 1 Joh.2:1 är Jesus en parakletos (inte en titel), som tjänar som himmelsk förebedjare hos Fadern. I fem avsnitt hos Johannes (14:15-17, 26; 15:26-27; 16:7-11, 12-12) ges titeln parakletos åt någon som inte är Jesus, inte heller en förebedjare, inte heller i himlen. Den kristna traditionen har identifierat denna gestalt som den Helige Ande, men forskare som Spitta, Delafosse, Windisch, Bultman och Betz har betvivlat om denna identifikation är sann mot den ursprungliga bilden och har låtit förstå, att Parakleten en gång var en självständig, frälsande gestalt, senare förväxlad med den Helige Ande. För att testa detta yrkande skall vi börja med att under fyra rubriker isolera den information som Johannes ger i avsnitten om Parakleten, varvid man håller den resulterande bilden åtskild från det som sägs i Nya Testamentet om den Helige Ande."

Brown hävdar klart, att han ämnar undersöka Skrifterna och bakgrundsmaterial och fastställa om den liberale forskarens hävdande, att "Parakleten" är en manlig person är giltigt. Han ämnar analysera avsnitten om Tröstaren utifrån deras eget värde och inte dra in andra Skrifter från Nya Testamentet om den Helige Ande. Det är en lång undersökning av dr Brown, och den behöver läsas sakta. Om man försöker läsa den snabbt, något vi alla gör då och då, kommer man att missa viktiga detaljer.

Här är några av huvudpunkterna som har fastställts av Dr Brown:

1) På sid. 1136
"Parakletens grundläggande funktioner är sålunda tvåfaldiga: han kommer till lärjungarna och bor i dem, under det han vägleder och lär dem om Jesus; men han är fientlig mot världen och sätter världen på prov."

2) På sid. 1137
"Parakleten är ett vittne till försvar av Jesus och en förespråkare för honom i den kontext som behandlar hans rättegång genom hans fiender; Parakleten är en tröstare för lärjungarna, ty han tar Jesu plats bland dem; Parakleten är en lärare och vägledare för lärjungarna och sålunda deras hjälpare.

3) På sid. 1139
"Det är vår åsikt att Johannes framställer Parakleten som den Helige Ande i en speciell roll…

Bilaga 5 i Anchorbibeln diskuterar kännetecknen på Tröstaren. Den noterar att flera liberala "forskare" trodde, att Tröstaren skulle kunna ha varit en man, inte den Helige Ande. Lägg märke till att dessa forskare, liksom Bultman, förnekade Jesu under. Även Koranen erkänner Kristi under.

Anchorbibeln redogör i detalj för vem Tröstaren är (den Helige Ande) och vad hans verksamhet eller funktion skall vara (att bo i lärjungarna och undervisa dem). Trots Meherallys ansträngningar att visa, att Ancharbibeln stöder åsikten att Tröstaren är en man, står det klart, då man läser Anchorbibeln, att Tröstaren är den Helige Ande. Nedan finns några citat.

1) Sid. 644 av volym 29A
- Det gammaltestamentliga temat "Gud med oss" (Immanuel hos Jes. 7:14) skall nu förverkligas i Parakleten/Anden som förblir hos lärjungarna för evigt.

2) Sid. 1136
- "Parakletens grundläggande funktioner är sålunda tvåfaldiga: han kommer till lärjungarna och bor i dem, under det han vägleder och lär dem om Jesus; men han är fientlig mot världen och sätter världen på prov."

3) Sid. 1137
- (det är här Anchorbibeln betvivlar Bultmans teori, att Tröstaren är en man). Tidigare under detta århundrade åtnjöt försöket i den historiska religiösa skolan, särskilt W. Bauer; Windisch och Bultmann, att finna ursprungen till Parakleten i proto-mandeisk gnosticism en viss popularitet. Bultmanns tes är, att Parakleten är en anpassning till den mandeiske Yawar.... Michaelis och Behm har gjort denna teori till föremål för genomgripande kritik, och den har få anhängare i dag.

4) Sid. 1139
- "Det är vår åsikt, att Johannes framställer Parakleten (Hjälparen) som den Helige Ande i en speciell roll, nämligen som Jesu personliga närvaro i den kristne, medan Jesus är med Fadern."

5) Sid. 1140
- "Inte desto mindre torde vi betona, att identifieringen av Parakleten med den Helige Ande i 14:26 inte är ett redaktionellt misstag, ty likheterna mellan Parakleten och Anden finner man i alla avsnitten om Parakleten".

6) Sid. 1141
- "Sålunda är den som Johannes kallar "en annan Hjälpare" en annan Jesus. Eftersom Hjälparen (Parakleten) kan komma först, när Jesus ger sig iväg, är Hjälparen Jesu närvaro, när Jesus är frånvarande. Jesu löfte att bo i sina lärjungar uppfylls i Hjälparen."

Slutsats om "tröstaren" från anchorbibeln

Anchorbibeln slutar med en undersökning av livet i den första Kyrkan och relationen mellan "Tröstaren" och de kristna. Brown börjar med att ställa frågan:

Vad fick den johanneiska traditionen att lägga betoningen i avskedstalet på Anden som Parakleten, dvs. som Jesu fortsatta närvaro med sina lärjungar efter uppståndelsen, varvid han lärde dem och bevisade för dem, att Jesus var segerrik och att världen hade fel? Vi hävdar, att framställningen om Hjälparen/ Anden besvarade två problem, som var framträdande vid tiden för det slutliga utarbetandet av det fjärde evangeliet.

Det första problemet var den förvirring, som orsakades då de apostoliska ögonvittnena var döda. De var den levande kedjan mellan Kyrkan och Jesus från Nasaret.

Föreställningen om Hjälparen/Anden är ett svar på detta problem. Om ögonvittnena hade väglett Kyrkan, och den lärjunge som Jesus älskade hade vittnat om Jesus i den johanneiska gemenskapen, var det inte primärt på grund av deras egen hågkomst av Jesus ..... Endast Andens gåva efter uppståndelsen lärde dem innebörden av det de hade sett (2:22, 12:16). Deras vittnesbörd var vittnesbördet från Hjälparen, som talde genom dem. Den kristne i senare tid står inte längre bort från Jesu verksamhet än den kristne i tidigare tid, ty Hjälparen bor i honom liksom han bodde hos ögonvittnena. Och genom att minnas och ge ny innebörd åt det Jesus sade, vägleder Hjälparen varje generation att möta nya situationer; han förklarar tingen som skall komma (16:13).

Slutligen avslutar Anchorbibeln här med:

"Den kristne behöver inte leva med sina ögon ständigt riktade mot himlen, varifrån Människosonen skall komma; ty som Parakleten är Jesus närvarande inom alla troende." (sid. 1143).

Granskning av Meherallys aktuella verk

Meherally är ivrig att visa att Muhammed är Tröstaren. Faktiskt är han så ivrig, att han misslyckades att förstå vad han läste.

Så tillåt mig att dra er uppmärksamhet tillbaka på tre av Meherallys djärva uttalanden framställda som syftet med hans skrifter och webbsida:

1) "kritiska ingående studier om kristendomen, islam, ismailism, evolutionen och ateism"!

2)
Var fanns Meherallys ingående studium? Allt han gjorde var att kopiera och klistra upp en handfull sidor från Anchorbibelns ordbok, lägga till några understrykningar, nyanseringar och några få kommentarer på slutet. Jag hoppas sannerligen, att muslimerna inte anser detta vara ingående. Meherally besvärade sig inte med att förstå vad han läste. Anchorbibelns slutsatser hävdar, att Tröstaren är den Helige Ande, och Anchorbibeln bestrider och undergräver verkligen dem som argumenterar annorlunda. Om Meherally hade förstått detta, skulle han inte ha använt Anchorbibelns material på sin sida. Han använde i huvudsak material, som visar att han hade fel.

2) MÅSTE LÄSAS. Denna framställning borde vara revolutionerande för dagens kristna uppfattning om "Parakletens" ankomst, som förutsades av Jesus. Framställningen är baserad på omfattande studier utförda av ansedda bibelforskare från vår tid och publicerad i den berömda Anchorbibeln.

Var finns Meherallys analys? Var finns hans diskussion om de aktuella verserna i Skriften och citaten från Anchorbibeln? Är det inte även vilseledande, att Meherally skulle vilja göra gällande, att han sätter igång någonting som skulle "revolutionera dagens kristna uppfattning"? Har inte, när allt kommer omkring, Anchorbibeln hållit på att publiceras under många år? Har inte denna kunskap varit tillgänglig för allmänheten? Varför gör Meherally gällande, att han kommer med någon ny, mäktig, dynamisk uppenbarelse, som skall slå ned kristendomen?

3) "Var snäll och läs följande uttömmande studium, som gjorts av bibelforskare av internationell och interreligiös spännvidd för att lära känna den verkliga sanningen om denna missförstådda "Paraklets" person, som skulle komma efter Jesus. Betraktades denne Paraklet en gång i tiden som en självständig manlig frälsargestalt lik Jesus och förväxlades senare med den Helige Ande?"

Här gör Meherally två kommentarer. Den första låter påskina, att han har avslöjat någon dold eller icke välkänd sanning. Den andra är en fråga beträffande olika människors trosuppfattningar - betraktades Parakleten en gång som en manlig gestalt? Mitt svar är att människor i Väst åtnjuter tankefrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet. Islam förnekar dessa rättigheter. Följaktligen borde det inte vara någon överraskning för någon, att det finns olika uppfattningar om olika ämnen. Det finns tusentals olika religioner i Väst, och deras anhängare behöver inte frukta döden på samma sätt som de skulle göra, om de bodde i muslimska länder. I muslimska länder blir människor som lämnar islam bestraffade eller till och med dödade. Så av den anledningen att Anchorbibeln noterar och diskuterar olika människors trosuppfattningar, innebär det inte, att dessa trosuppfattningar är bekräftade.

Meherally hävdar nära slutet av sin artikel:

2. Om Jesu följeslagare skulle tro att Jesus - en Paraklet, "är närvarande i alla troende", då har den bild Johannes åskådliggjort av Fadern, som sänder "en annan hjälpare" för att leda mänskligheten in i hela sanningen gjorts överflödig.

Svar:

Meherally misslyckades att förstå, vad han läser. Om och om igen hävdar Anchorbibeln, att Tröstaren är den Helige Ande. Jesus är närvarande i alla troende genom Tröstaren, dvs. den Helige Ande. Det finns inget överflödigt.

I följande citat skall vi låta Anchorbibel tala för sig själv.

"Det är vår åsikt att Johannes framställer Parakleten som den Helige Ande i en speciell roll, nämligen som den personliga närvaron av Jesus i den kristne, medan Jesus är hos Fadern". Inte desto mindre skulle han betona, att likställdheten mellan Parakleten och den Helige Ande i 14:26 inte är redaktionellt misstag, ty likheterna mellan Parakleten och Anden finner man i alla avsnitt om Parakleten." Sålunda är den som Johannes kallar "en annan Hjälpare" en annan Jesus. Eftersom Hjälparen kan komma först när Jesus ger sig iväg, är Parakleten Jesu närvaro, när Jesus är frånvarande. Jesu löfte att bo i lärjungarna uppfylls i Parakleten.

"Den kristne behöver inte leva med ögonen ständigt riktade mot himlen, varifrån Människosonen skall komma; ty som Parakleten är Jesus närvarande i alla troende."

Slutsats om Meherallys verk

Jag vill citera från Anchorbibelns huvudverk (sid. 644) istället för bilaga 5 för att hela tiden visa läsaren var det stod

Vi skall se i Bilaga 5 att Sanningens Ande är Parakleten just eftersom han fortsätter Jesu jordiska verk. Parakleten/Anden kommer att skilja sig från Jesus Parakleten genom att Anden inte är kroppsligt synlig, och hans närvaro kommer endast att vara inneboende i lärjungarna. Det gammaltestamentliga temat "Gud med oss" (Immanuel i Jes. 7:14) skall nu förverkligas i Parakleten/Anden, som förblir hos lärjungarna för evigt.

Anchorbibeln & Brown lämnar oss inte i något tvivel om var de stod. Och likväl lät sig Mehereally jäktas att dåraktigt klippa, klistra upp och föra in, under det han trodde att han kommit på något värdefullt.

Fortsätt nu att undersöka Meherallys verk. Vad framställde Meherally för eget verk annat än några få kommentarer på slutet av ett långt arbete med att klippa ut och klistra in? Fanns det någonting annat att notera? Tillhandahöll han någon tanke som framkallade insikter eller observationer? Jag tror inte det. Några få lättvindiga kommentarer vid slutet av en artikel är inte vetenskaplig undersökning, inte bevis, inte ens ett gott argument. Låt mig fråga den muslimske läsaren: Tror du att Meherallys verk är uttömmande och pålitligt?

Det finns föga för mig att göra för att vederlägga Meherally. Han förstod inte vad han läste, och han tillhandahöll inget verkligt eget arbete. Meherallys arbete liknar bomullssocker: det ser stort ut på utsidan, men när man en gång sliter i det, finner man att det till största delen är luddigt och har föga substans!

Exempel # 2

"Bibeln, koranen och naturvetenskapen" av Maurice Bucaille

Maurice Bucaille hävdar i sin introduktion till sin bok "Bibeln, Koranen och naturvetenskapen": "Det var i en helt objektiv anda och utan några förutfattade meningar som jag först undersökte den koraniska uppenbarelsen....... Jag upprepade samma test för Gamla Testamentet och evangelierna, varvid jag alltid bevarade samma objektiva inställning". (sidorna 16 och 17) (Bucaille, Maurice, "The Bible, the Quran, and Science," Taj Company, 1993).

Varje läsare har rätt att undersöka vad han läser och de påståenden en författare gör. Exakt hur objektiv var denne självutropade forskare Bucaille? Låt oss undersöka fyra hävdanden Bucaille framför och döma hans trovärdighet.

Hävdande # 1

På sid. 111 säger han
"Det förefaller ofattbart att man skulle kunna tillskriva den Helige Ande förmågan att tala och förklara allt han hör. Logiken kräver att denna fråga ställs…..!

Svar # 1

Varje snabb läsning av Nya Testamentet visar, att den Helige Ande verkligen talade (inte hörbart) och gjorde många andra ting. Referera till dessa Skrifter som stöd: 1 Kor. 2:13, Upp. 14:13, Apg. 13:2. Den Helige Ande kommunicerade med lärjungarna. Alla former av "talande" behöver inte göras genom stämbanden.

Om Bucaille å andra sidan kräver, att allt talande görs genom stämbanden, då skulle han döma Muhammed som falsk, ty Muhammed använde metaforer, när han refererade till talet. Vi den tid Muhammed svalde det gift som slutligen dödade honom, hävdade han: (Från Kitab al-Tabaqat al-Kabir, genom Sa'd, sid. 249): (Ibn Sa'd, (d. 852 A.D.), "Kitab al-Tabaqat al-Kabir", översatt av S. Moinul Haq, Pakistan Historical Society.).

I sanning överlämnade en judisk kvinna förgiftat kött av en get av honkön till Allahs sändebud. Han tog en bit av det, stoppade det i munnen, tuggade det och kastade bort det. Sedan sade han till kamraterna: "Stopp! Sannerligen, dess ben säger till mig, att det är förgiftat".

Och finns det inte en vers i Koranen som hävdar, att Salomo genomförde konversation med en myra? Myror har inga stämband!

Om Muhammed därför tillåts använda en illustration av talandet för att beskriva onormal kommunikation, borde andra människor även tillåtas göra det Getens ben och myror talar inte!

Hävdande # 2

På sid. 112 diskuterar Bucaille de grekiska orden "akouo" - att höra och "laleo" - att tala. Han summerar sin utredning genom att säga: "De två grekiska orden definierar därför konkreta handlingar som endast kan tillämpas på en varelse med hörsel- och talorgan. Det är följaktligen omöjligt att tillämpa dem på den Helige Ande."

Svar # 2

Det resonemang som tillämpades på svar # 1 tillämpas även här. Ordalydelsen och användningen av akouo kan man hitta i flera andra verser till exempel: a) Gud "hör" - 1 Joh. 5:15; (Gud har inte kroppsliga hörselorgan). b) Lagen "hör" - Joh. 7:51. c) De döda skall "höra" - Joh. 5:25.

Ordet och användningen av laleo kan man även finna i följande verser. a) Den Helige Ande skall "tala" genom lärjungarna - Mark. 13:11. b) Änglar "talar" - Luk. 1:19, c) odjurets bild "talar" - Upp. 13:15.

Så Bucailles hävdande är inte korrekt. Dessa ord definierar inte exklusivt en varelse med hörsel- och talorgan.

En fråga till de muslimska läsarna: Gjorde Bucaille någon legitim undersökning i detta ämne, när han har förbisett en så enkel punkt? Det tog mig endast 5 minuter att slå upp dessa ord och komma på hur de används. Om Bucaille förbisåg eller utelämnade någonting av detta enkla, hur trovärdigt är då hans verk?

Hävdande # 3

Bucailles nästföljande två paragrafer anger i detalj på vilket sätt han tror, att ordet "helig" inte tillhör Johannes' text. Denna avdelnings sista paragraf gör gällande, att ordet "helig" kunde ha lagts till "senare".

Svar # 3

De tidiga grekiska texterna om detta avsnitt inkluderar alla ordet "helig", och många av dem skrevs långt före texten i fråga. Även kommentaren till Anchorbibeln diskuterar detta och drar slutsatsen, att "helig" tillhör texten. Först en senare text saknade "helig".

Hävdande # 4

Han hävdar sedan att genom utelämnande av "helig" innebär texten i verkligheten att en framtida människa (dvs. Muhammed) skulle vara Tröstaren. Han säger: "Enligt logikens lagar leds man därför att i Johannes' Paraklet se en mänsklig varelse, lik Jesus, som besitter förmågan att höra och tala det som direkt förutsätts i Johannes' grekiska text."

Svar # 4

Eftersom Bucailles tidigare hävdande är felaktigt blir hans nästföljande hävdande till intet. Men Bucaille önskar tro, att Muhammed är Tröstaren, så han låter avsiktligt bli att ta itu med de andra ord Jesus talade om Tröstaren, t.ex.: "Han skall vara i er" (apostlarna), "Han skall lära er" (apostlarna) osv. ….

Slutsats om Bucailles verk

Bucaille var inte objektiv, han var partisk. Hans arbete med det grekiska språket var ytligt och inte noggrant undersökt. Han gjorde naiva hävdanden, som uppenbarade en brist på intresse för sanningen för hans del. Det faktum att jag med endast föga ansträngning kunde hitta fakta som bevisar, att Bucaille har fel visar, att Bucaille inte ägde sanningen eller gjorde presentation av hela berättelsen som del av sin agenda.

top

Exempel # 3

Zakir Naik och den islamiska forskningsgrunden

http://www.irf.net/irf/main.htm

Zakir Naik är en islamisk talesman. Han förmodas även vara doktor. Han kallar materialet på sin sida för "forskning". Men det är knappast detta. Hans kommentar till Tröstaren är en mycket kort avdelning, nästan helt sammansatt av verser från Nya Testamentet, med endast några få av hans kommentarer inblandade. Och på det hela taget är det mycket klent, men jag önskar anföra en av hans kommentarer nedan.

"Profeten Muhammad i nya testamentet"

I Joh. 14:16, 15:26 och 16:7 används ordet "Tröstare" i den engelska översättningen för det grekiska ordet Parakletos, som betyder advokat eller en slags vän snarare än en tröstare.
(Den svenska översättningen använder ordet "Hjälpare"):

"Paracletos är den förvanskade tolkningen av Periclytos. Jesus profeterade verkligen om någon vid namn Ahmed. Även det grekiska ordet för Paraklet refererar till profeten som är barmhärtighet för alla skapade varelser."

Efter att ha läst Naiks hävdande ovan måste jag fråga, hur mycket grekiska Naik kan. Varifrån får Naik sin information? Hur vet han, att Parakletos är den förvända läsningen för Periclytos? Citerar han något faktiskt stöd för texten? Låt mig i verkligheten fråga: "Varifrån fick Naik denna nonsens"? Hittade han på det på platsen, eller litar han på Ahmad Deedat's Exhaustive & Comprehensive Manual / Lexicon / Theological Encyclopedia Dictionary of the Greek New Testament?

Tag å andra sidan en titt på Kittels teologiska uppslagsbok till Nya Testamentet. Detta är en uppsättning på 10 volymer, som erkänns som ett av de främst om inte allra främst bland grekiska nytestamentliga hänvisningar ("Theological Dictionary of the New Testament", edited by G.
Kittel and G. Friedrich, Eerdmans).

På sid. 800 av volym 5 ges ett studium om det grekiska ordet för Tröstaren. Innebörden och definitionen av detta ord analyseras från dess användning i grekisk litteratur, i rabbinsk litteratur, i Filos verk, i tidig kristen litteratur och i Nya Testamentet självt. Nedan finns några citat, som definierar innebörden av parakletos.

Sid. 801: Användningen som ett substantiv finns omvittnad i profan grekiska. Från 300-talet f.Kr. i innebörden "en person inkallad för att hjälpa, uppmanad att ge hjälp", ger oss innebörden "hjälp i rättegång".

Sid. 802: Hos rabbinerna. På hebreiska eller arameiska hos rabbinerna i deras religiösa vokabulär. Ordet betecknade alltid en förespråkare inför Gud.

Sid. 802: Hos Filo. Ordet betyder även genomgående förespråkare hos Filo.

Sid. 803: Sålunda ger termens historia i hela området av känt grekiskt och hellenistiskt bruk utanför Nya Testamentet den klara bilden av en laglig rådgivare eller hjälpare eller förespråkare i den berörda domen.

Sid. 813: Mer rikt utvecklad, även om mer svårdefinierad, är föreställningen, klart bevittnad endast hos Johannes om en Paraklet, som arbetar både inom och för lärjungarna. Jesus själv betraktas som en sådan under sin tidiga verksamhet. Den enda beskrivningen är dock den som talar om Parakleten som efter Jesu avsked skall fortsätta hans verk och för alltid förbli med och i lärjungarna (14:16f, 26, 16:7, 13f.). Detta är Anden. Han är sänd av Gud eller Jesus till lärjungarna (14:16, 26, 15:26, 16:7) - inte till världen som inte har något organ för honom (14:17). Han lär med all omfamnande auktoritet och likväl med strikt trohet mot Jesus och hans budskap, varvid han bevarar, utvidgar och fullbordar Jesu verk och leder lärjungarna in i hela sanningen (14:26, 15:26, 16:13f). Hans vittnesbörd om Jesus (15:26) är dock även en anklagelse av världen inför Guds domstol: Han överbevisar världen i fråga om synd, rättfärdighet och dom. Det betyder att han visar att synden är på världens sida, rätten och segern på Jesu sida (16:8-11). Problemet att kombinera kerygmatiska och juridiska drag i bilden av Anden-Parakleten löser man, om vi spårar traditionen historiskt tillbaka till Gamla Testamentet och den judiska föreställningen om förespråkaren.

Här finns ännu en grekisk referens som tar itu med Parakletos.

"Parakletos" är det grekiska nytestamentliga ordet för "Tröstare", bokstavligen "kallad till den enes sida, dvs. till den enes hjälp". Det betecknar en laglig assistent, försvarsadvokat, en förespråkare, en som vädjar för en annans sak, en förebedjare. (Från Vines Exp. ordbok till Nya Testamentets ord, sid. 200) (Vine's Expository Dictionary of New Testament Words, Bethany House, p200 )

Några muslimer hävdar att det ursprungliga ordet i Nya Testamentet var "periklutos" - dvs. den "prisade", som är "Ahmad" på arabiska. ["Ahmad" eller den "Prisade" är ett namn tillskrivet Muhammed]. Detta är ett ogrundat påstående. Det finns inget bevis alls som stöder detta anspråk. Det finns tusentals nytestamentliga manuskript som fördaterar islam och inte ett enda av dem innehåller någonstans ordet "periklutos". Muslimer tycker om att anklaga de kristna för att förändra deras Bibel - "tahrif"' (förvrängning) av deras skrifter, men det är muslimerna som är skyldiga till "tahrif", när de hävdar att det ursprungliga ordet var "periklutos".

Det är som Cragg säger i "Jesus och muslimen" sid. 266:

"Det finns dock inget textenligt bevis som på något sätt stöder en sådan läsningsvariant, och manuskriptens texter hos Johannes går tillbaka till 100-talet. Dessutom är de två grekiska orden i sig själva sammansatta och prefixen och roten till verben är båda olika. Misstankar om förvrängning av texten skulle här vara fullständigt ogrundade på dokumentariska, grammatiska och exegetiska grunder." (Cragg, Kenneth, "Jesus and the Muslim", p266: Oneworld Publications Ltd).

Kom ihåg att det muslimska yrkandet är baserat på ett desperat försök att finna bibliskt stöd för det muslimska uttalandet att Bibeln förutsade honom. Bibeln förutsade aldrig Muhammed, så muslimerna har letat febrilt och förvrängt Skrifterna och försökt finna något sätt att göra Muhammeds ord sanna - i annat fall skulle de var tvungna att acceptera, att Muhammed var en lögnare och falsk profet.

Tag vidare till exempel en del av vers 14:16: "Han skall ge er en annan hjälpare". Om man använder periklutos lyder versen: "Han skall ge er en annan prisad". Detta uttalande är både malplacerat i sitt sammanhang och saknar stöd från andra ställen i Bibeln - Jesus kallas aldrig "periklutos" eller "den prisade".

Dock står det i

John Gilchrist kommenterar här:
Här föreskriver kontexten en förespråkare (hjälpare) , inte "en som är lovprisad". Precis som Kristus är vår förespråkare, så lovade han att ge oss en förespråkare, eller Tröstare, som skall vara i oss. "Periklutos" skulle kunna passa här. (Från Gilchrist: Är Muhammed förutsagd i Bibeln?, sid. 29) (Gilchrist, John, "Is Muhammad Foretold in the Bible?", p29, Jesus to the Muslims, South Africa).

Slutsats om Naiks verk

Låt mig fråga läsaren med sikte på beviset: har Naik någon trovärdighet här? Naik vet, att han inte har något logiskt eller textenligt stöd, så istället för att diskutera något han inte kan försvara, ljuger han för sina läsare och vilseleder dem genom att göra ett djärvt uttalande - "Paracletos är den förvanskade läsningen av Periclytos". Ibland skriker människor eller gör dumma uttalanden om de inte kan ange skäl eller framställa ett sunt argument. Här gör Naik just det: han har inget bevismaterial, så han litar på skandalösa uttalanden för att driva med sin muslimska läsekrets.

Naik förmodas vara medicine doktor. Låt mig fråga dig, läsare - skulle du vilja, att han ställde en diagnos på dig? "O, du har värk i magen. Nåväl, jag vill ta bort din fot - det kommer att bota dig!" Och detta är exakt vad Naik håller på att göra här. Han är villig och i stånd att vilseleda sin muslimska läsekrets, och han vill inte att de skall söka ting utanför sig själva.

top

Sammanfattning

Flera bevis har givits här som fastslår att Tröstaren är den Helige Ande:

Slutsats

Tröstaren är den Helige Ande. Den Helige Ande kom under Pingsten, och lärjungarna tog emot honom. När lärjungarna levde vidare, uppfylldes de ord Jesus talde om Tröstarens verksamhet. De kristna i dag erfar Tröstaren i sina liv, såsom Jesus sade att de skulle göra.

Antydningarna från skilda muslimska författare att Muhammed skulle kunna vara Tröstaren har visat sig vara oriktiga, osannolika eller ogenomförbara beroende på okunnighet om det grekiska språket, torftighet i tänkandet eller avsiktlig bedrägeri i deras ledarskap.

top

Utmaning till muslimen

De islamiska anspråken att Muhammed är Tröstaren har lett till eldprov och de löstes upp. Dessa anspråk var svaga och misslyckades av flera skäl.

Med andra ord visste de muslimer som skrev dessa artiklar innerst inne, att de inte hade något bevismaterial. Men för att rädda anseendet för Muhammed måste de göra ett försök att hindra honom från att förefalla falsk.

Förtjänar inte du muslimske läsare något bättre än de bedrägliga föreställningar som muslimska författare har försett dig med? Jag har tagit itu med hävdanden, yrkanden och frågor från dessa prominenta muslimska apologeter och polemiker. Och jag har visat att deras vek är bristfälligt. Istället för att presentera ett grundligt studium om "Tröstaren" valde de att presentera en svag, oriktig och bristfällig berättelse och hoppades, att du muslimske läsare inte skulle tänka på egen hand. De har avslöjats! Skam över dem!

Din eviga bestämmelse står på spel: paradiset eller helvetet. Så varför skall man slå sig till ro med sådan knapp kost från dessa muslimska författare, som inte har presenterat hela sanningen för dig? De har inte utforskat ämnet, och de har inte presenterat för dig de fakta, som var lätt tillgängliga .... Förtjänar du inte bättre? Din eviga bestämmelse beror på, om du följer Jesus eller inte. Om Muhammed var en falsk profet skulle du då inte vilja veta alla fakta, innan du litar på att islam skall rädda din själ?

Bön om frälsning

Denna bön är skriven för alla. Den inkluderar muslimer som söker sanningen och som önskar lära känna Gud på ett personligt sätt.

"Herre Jesu, jag tror på dig. Jag tror, att du är Guds Son och Herren. Jag tror att du dog för mina synder och uppväcktes från de döda. Jag bekänner, att jag är en syndare, och jag ber dig att komma in i mitt hjärta, rena mig från mina synder och förlåta mig mina synder. Jag vänder om för att följa och lyda dig. Jag sätter min tro till dig. Jag tar nu emot dig som Messias och Herre och jag anförtror helt mitt liv åt dig". Amen.


Översättning till svenska från
Silas  http://answering-islam.org/Silas/comforter.htm

Se även:

"Ahmed" Förväxlad med Parakleten (Den helige ande)Översättning till svenska från Answering-islam Home Page

top

Till KATOLIKnu