Julkrubban


Julkrubbans historia och innebörd

Överallt i världen, där de kristna firar Guds människoblivande, finner man julkrubban. Som bildlig framställning åskådliggör den Jesu födelse i Betlehem.

Utgångspunkt för seden förmodar historikerna vara de i Rom förvarade krubbrelikerna, framför vilka påvarna tidigare firade den nattliga julnattsgudstjänsten. I strid med tidigare förmodanden är den helige Franciskus av Assisi inte alls upphovsman till julkrubban. Hans firande år 1223 i Greccio ägde rum i ett verkligt stall med oxe och åsna och en krubba fylld med halm, dock utan den heliga familjen.

Barocken var julkrubbornas stora blomstringstid. Jesuiterna ville efter reformationen åter åskådliggöra tron. Därför krävde t.ex. ordensgrundaren Ignatius av Loyola: "Den troende måste kunna föreställa sig, hur Goliats rustning klirrar, när jätten, träffad av Davids sten, störtar till marken". På grund av denna uppfattning byggde jesuiterna mäktiga och värdefulla krubbor. Gnistan spreds över till städerna och slutligen ville varje församling ha en egen krubba. Vid början av 1800-talet kom det i sekulariseringens spår på många håll ett förbud mot krubbor. Dock ledde det endast till, att krubborna fick stärkt inflytande i borgar- och bondehem.

Mångfalden av julkrubborna är nästan utan några gränser. Varje krubbtillverkare framställer skeendet på sådant sätt, att Betlehem finns framför den egna dörren. Herdarna i krubborna i Bayern bär de sedvanliga dräkterna från sin trakt. I Japan är det "samurais" i stället för kungarna, som lämnar fram gåvorna. Hos eskimåerna ligger Jesusbarnet på en släde, och i Afrika är Jesusbarnet svart. Colombianerna vill ha det mångfärgat.

Även i Europa finns en sann mångfald blad krubborna. De som bor i Andalusien flätar en gräskrubba av palmvippor. Till figurerna används hampa. Hos krubborna i Neapel är stallet och omgivande byggnader i ruiner. Krubbsnidarna i det franska Provence använder bark från träden och torvbalar. På Korsika ligger krubban i torkade havsalger. Från Thüringen härstammar en krubba i glas.

Översättning till svenska
från http://kath.web.de/lexikon
av Gunilla Gren

Lite om svenska förhållanden.

Kring 1870 finner vi en av de första julkrubborna i Sverige, i ett högborgligt hem i Göteborg. Från kyrkligt håll fanns det en motstånd mot denna sed, som ansågs vara katolsk. Men 1906 möter vi första gången en julkrubba i svensk kyrklig miljö. I församlingssalen på Ersta diakonissanstalt byggde man en rikt dekorerad julkrubba. Denna julkrubba blev sedan förebilden för många andra. 1929 ställdes den första krubban upp i S:t Petri kyrka i Malmö, och numera har nästan alla kyrkor en julkrubba. Även i många svenska hem har julkrubban sin givna plats under Julen.

Se även:

Franciskus julkrubba Hur "historiens första julkrubba" kom till


Till KATOLIKnu