Julgranen


(På tyska finns det flera ord för julgran: Christbaum (Kristusträd), Tannenbaum (granträd) och Weihnachtsbaum (julträd).

Den mest omtyckta symbolen för jultiden är julgranen. Det är förvånansvärt att julgranen, sådan vi känner den, ännu inte är 400 år gammal. Men seden att under den dystra vintertiden smycka med gröna plantor, som hopp om nytt liv, och med ljus, som hoppet om nytt ljus, fanns redan överallt.

Livskraften, som fanns i vintergröna växter, tolkades som helande kraft. Så trodde man, att man hämtade hälsa till huset, om man smyckade det med gröna växter vid nyår. Redan romarna hade kransar av lagerbladskvistar i sina hus vid årsskiftet. Det medeltida Tyskland tog enligt de olika landskapen in idegran, järnek, en, mistel, buxbom, silvergran och gran.

Seden att sätta in gröna grankvistar bevittnas redan 1494 i "Narrenschiff" av Sebastian Brant. Redan från år 1535 finns belägg, att man sålde små idegranar, järnekar och buxbom, i vilka man dock ännu inte hängde upp några ljus i rummen. 1605 skall det ha funnits en julgran smyckad med äpplen men fortfarande utan ljus i Strassburg. År 1611 skall den första granen smyckad med ljus ha stått i Schlesien i slottet hos hertiginnan Dorothea Sybille från Schlesien.

På 1700-talet förekom granen oftare, så berättar Liselotte från Pfalz år 1708 om en buxbom med ljus. Goethe lärde känna julgranen i Strassburg 1770, och i Berlin skall den första julgranen ha dykt upp 1780. År 1813 anmäls de första julgranarna från Wien och Graz, 1815 från Danzig, Allmänt utbredd blev julgranen i Österrike först sedan Henriette från Nassau-Weilburg, gemål till ärkehertigen Karl, år 1816 firade julens fest med en julgran smyckad med ljus. I den nya världen kom julgranen så att säga i resbagaget hos den tyske utvandraren, och år 1891 ställdes det för första gången upp ett ljusträd i Vita huset, ämbetsbostaden för USA:s president, i Washington.

Översättning till svenska
från Christkindl`s Weinachtsseiten
av Gunilla Gren

Teologisk innebörd

På många håll placeras även julgranen framme vid altaret i kyrkorna . Den representerar då livets träd i Paradiset och fungerar som symbol för Kristus själv som är givaren av det nya livet och som förebådas av livets träd (1 Mos 2:9). I judisk bibeltolkning representerar detta livets träd Toran - Guds lag. Toran kallas också för Guds ord eller budorden. Toran sammanfattas i Tio Guds bud: "Och Gud talade alla dessa ord och sade", sedan följer de tio buden (1 Mos 20:1-17). "Alla Guds ord" blir då ett samlingsbegrepp för hela lagen med alla dess föreskrifter samt för de tio buden. I Nya Testamentet ger Jesus Kristus den nya lagen och är själv Guds Ord. Han blir på det sättet även Livets träd.

I Vår Frälsares kyrka i Malmö illustreras det på ett fint sätt av det krucifix som hänger över högaltaret genom de gröna kvistar som på olika ställen växer ut ur korset. Korset är i Kristen tradition Livets träd genom att det representerar Kristi offer som ger oss evigt liv.

Bibelreferenser:


Till KATOLIKnu