Hans eminens kardinal Anders Arborelius OCD biskop av Stockholm.

Homilia


Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt. (Luk 1:38)

 

Predikan vid Mariavallfärd till Oskarström den 25 maj 2019

(Predikan och föredrag är nedskrivna efter bandinspelning)

 

Predikan

Kära bröder och systrar. Evangeliet säger ofta saker som vi tycker är svåra. Det är bättre att vara fattig än rik. Det är bättre att vara lydig än att själv bestämma. Det är bättre att ge än att få. Gång på gång måste vi pröva oss själva, när vi hör evangeliet. I dag är det Jungfru Maria själv som i sin lovsång säger, att de mäktiga skall störtas från sina troner och de små och ödmjuka skall träda fram. Gång på gång måste vi testa oss själva. Vilka värden satsar vi på i vårt liv? Vill vi verkligen hellre tjäna i Jesu efterföljd än att själva bestämma och härska? Dag efter dag är det viktigt för oss att vi ber om Guds hjälp att se, hur vi skall leva evangeliet på den plats där Gud har placerat oss. Det är just i det vardagliga livet som det visar sig, om vi verkligen efterföljer Jesus eller om vi mer tänker på vad som är bra och praktiskt för oss.

Därför behöver vi Jungfru Marias föredöme och förbön för att hitta rätt i vårt liv. Därför har man i sextio år vallfärdat till Oskarström för att be om hennes hjälp. Det gäller både för oss själva som enskilda och för våra församlingar och vårt stift, så att vi verkligen lever efter denna måttstock. Vi är då angelägna om att hjälpa de svaga, gamla, sjuka och fattiga och vill inte bara sitta och ha det trevligt vid kaffeborden och prata om våra små dagliga angelägenheter.

Vi måste alla pröva oss. Är det evangeliet eller är det vår egen lilla miljö vi vill främja? Som kristna är vi alltid kallade till omvändelse. Vi är alla kallade att tänka efter om det verkligen är Jesus vi efterföljer. Är det i Jungfru Marias efterföljd vi lever eller tänker vi bara på oss själva, att det skall vara trevligt och skönt för oss. När vi i dag firar Marie besök hos Elisabet är det en ikon av vad det innebär att efterfölja Jesus, att se vem i vår närhet som kanske behöver vår hjälp. Elisabet, en äldre släkting, behövde hjälp av Maria, när hon på sin ålderdom skulle föda sitt barn.

Vi har nog alla någon som just behöver oss i sin nöd, i sitt behov och i sin ensamhet. I Sverige har ensamheten blivit en folksjukdom. I tidningen läser vi ofta att man hittat någon som har legat död ett par veckor, ett par månader eller längre i sin lägenhet. Det var inte någon enda som brydde sig om dem. Så har det gått. Många som kommer till vårt land tycker att det är konstigt att de gamla är bortglömda. De sitter ofta på en anstalt där ingen kommer och besöker dem.

Det finns oändligt mycket vi kan göra som kristna för att visa den tjänande, självutgivande kärlek som finns i Guds Hjärta. Den är uppenbarad för oss i hela Jesu liv och Maria praktiserar den genom dagens högtid för att vi skall bli påminda om det. Det kanske inte är någon tillfällighet att vi just i Sverige firar denna högtid i Oskarström, eftersom vi ofta glömmer bort att besöka gamla, sjuka, fångar och flyktingar. Vi behöver detta exempel för att få en större kärlek till dem som ingen tänker på och som ingen bryr sig om.

Därför ber vi att Jungfru Maria gör oss till en mer kärleksfull, tjänande och besökande Kyrka. Det är väldigt få människor som kommer till kyrkorna i våra länder. Kommer inte de till kyrkan, får kyrkan gå till dem. Ser vi verkligen det som vår uppgift att besöka de människor som vi känner och som kanske inte kommer till kyrkan längre eller som är för gamla eller för sjuka eller som inte har hittat vägen? Dagens högtid är verkligen aktuell.

Jag kom att tänka på det i går, när jag kom en timme försent med tåget. Tågen är ofta försenade och tyvärr finns det ofta en anledning. Det var människor på spåret och polisen hade stoppat all trafik. Det var antagligen någon som ville ta sitt liv. Både i tunnelbanan och på järnvägen finns det människor som gör slut på sina liv. Det betyder att de har saknat något i sitt liv. De saknar ofta just det som Jungfru Maria står för och symboliserar: den medkännande, tjänande och självutgivande kärleken, som gör att man orkar leva vidare även om man har ett tungt och svårt liv. Det är allas vår uppgift att försöka gestalta Jungfru Marias medkännande och självutgivande kärlek i vår omgivning, så att människor i en svår situation kan veta, att det finns någon både i himlen och på jorden som bryr sig om dem.

Det är tragiskt när man ibland möter människor som säger, att de inte har någon som bryr sig om dem. Vi präster får ibland begrava människor där det knappast är någon med. Det kanske kommer någon från begravningsbyrån eller från socialen, men det var ingen annan som brydde sig om dem, ingen annan som hade tid, ingen annan som vill vara med. Jag tror att denna högtid vi firar, Marias besök hos Elisabet, har en profetisk uppgift för oss i Sverige, så att vi mer och mer försöker efterfölja Maria som besöker de behövande, ensamma, gamla och bortglömda. Ingen människa skall behöva ge sig ut på ett järnvägsspår för att ta sitt liv eller bara försvinna in i tomheten.

Då måste vi också ha detta öppna hjärta och dessa öppna ögon, så att vi ser den människa som Jesus sänder i vår väg, den människa som kanske bara genom oss kan möta Jesus. Ibland händer det också att människor som har det väl ställt rent materiellt lever i en andlig öken och tomhet och inte ser någon mening i sitt liv. Det är viktigt att hjälpa de unga som växer upp att bli medkännande och tjänande människor. Jag brukar ofta tänka på det i tunnelbanan. Jag börjar nu bli så gammal att vissa reser sig för mig. Ofta gäller det unga flickor som inte ser ut att vara födda i Sverige.

Många av er som har kommit från andra länder kan lära oss i Sverige att bli mer uppmärksamma på gamla, sjuka och bortglömda människor. Därför vill jag speciellt tacka alla er som har kommit hit som katoliker från hela världen för att bygga upp vår Kyrka i Sverige. Ni har med er många traditioner som vi behöver här. Ni har också med er mycket av kärlek till Jungfru Maria och till att i hennes efterföljd visa hur vi kan tjäna, hjälpa och bistå varandra. Vi känner en oerhörd tacksamhet för alla dem som tillsammans med oss som är födda i Sverige vill försöka göra Jesu evangelium tydligt, synligt, hörbart och märkbart.

Evangeliet är inte bara en bok som vi lyssnar till på några minuter under söndagens gudstjänst, utan evangeliet är rättesnöret för hela livet, för varje ögonblick, för allt det vi är med om. Det är viktigt att evangeliet blir levande för oss. Det blir det genom de heliga, genom Jungfru Maria, genom helgonen och de vanliga kristna, som tar sin tro på allvar. Vi borde alla försöka översätta evangeliet till vardagens olika händelser och möten, så att vi där kan sprida Jesu kärlek och Marias omtänksamma godhet omkring oss.

Vi tackar i dag Jesus Kristus för att han genom sin Moder vill hjälpa, undervisa och stödja oss, så att vi kan bli en mer tjänande, kärleksfull och efterföljande gemenskap, så att vi inte bara nöjer oss med att en dag under året komma till Oskarström för att vörda Maria, utan att vi varje dag tänker efter hur Maria skulle ha hanterat en viss situation. Hur kan Jesus hjälpa oss att möta människor i nöd, så att vi verkligen blir efterföljare som i vårt vardagliga liv försöker göra evangeliet tydligt och synligt.

Vi ber vi för varandra att vi tillsammans skall göra det. Vi är ofta mycket individualistiska i vår kultur, men Kyrkan är en gemenskap, där vi stöder, uppmuntrar och hjälper varandra. Därför är det ibland bra att vi också puffar på varandra att bli lite mer kärleksfulla i vardagen. Tillsammans kan vi göra något för de behövande, gamla och sjuka, så att vår Kyrka mer kan stråla ut Marias omtänksamma, moderliga kärlek till människor. Då kan man säga som man sade i Kyrkans första tid om oss kristna: se så mycket de älskar varandra. Tänk om vi kunde ge detta vittnesbörd i Sverige av idag, där det finns så mycket ensamhet, meningslöshet och hopplöshet och sprida Marias goda, moderliga omsorg omkring oss.

Vi ber i dag speciellt för er, kära barn, som skall ta emot den första kommunionen, att ni får Marias hjälp, så att ni också tänker på de gamla och de sjuka, att ni hjälper dem av era kompisar som blir mobbade och ställer upp och försvarar dem. Det finns många sätt som vi kan göra för att göra evangeliet tydligt. Vi ber för er och vi ber också för dagens konfirmand som strax skall ta emot den Helige Andes gåvor. Vi behöver alla dessa gåvor, för vi har alla dolda talenter. Vi har ett stort förråd av godhet inom oss som behöver sättas i verket, för genom Guds nåd får vi alltid ta emot Jesu kärlek som en inre kraft. Den skall då hjälpa oss att förverkliga, realisera och konkretisera evangeliet under det vardagliga livets alla möten och utmaningar.

Vi ber. Heliga Guds Moder hjälp oss att som du besöka de gamla, de sjuka att göra vad vi kan för att sprida Jesu kärlek omkring oss genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

+Kardinal Arborelius ocd

bskp Anders Annat av Kardinal Arborelius

mailtobskp Anders Arobrelus OCD
home
Till KATOLIKnu